Design thinking (designtänkande)
Begreppet Design thinking är något som det talats om inom management på senare tid. Det handlar i det här fallet om hur design kan användas för att förändra hur organisationer arbetar på. Design thinking bygger på att få olika kompetenser i en organisation att samverka och börja tänka som designers för att öka innovationsförmågan och lösa komplexa problem.
Design thinking är också ett skifte i management teori. Från att arbeta uppifrån och ned för att lösa problem med främst kvantitativ information förespråkas istället ett nedifrån och upp perspektiv med kvalitativ information.
Design thinking som förhållningssätt, process och metod
Design thinking är alltså ett sätt att tänka och angripa problem på. Men även en process som består av ett antal steg som kallas för lägen. För varje läge finns olika metoder som medför aktiviteter som kan utföras för att nå ett specifikt syfte. Design thinking handlar mycket om det praktiska genomförandet av dessa aktiviteter vilket fått en del praktiserande att anse att det istället borde heta Design doing.
Även om de olika lägena kommer i en naturlig följd så går det att hoppa mellan dem vilket ofta sker. Nedan presenteras de fem lägena(ytorna) inom Design thinking.
Läge 1. Empatisera
I det första läget handlar det om att få de medverkande i en arbetsgrupp att empatisera. Det betyder att ha ett utifrån och in tänk och kunna sätta sig in i kundens situation.
Läge 2. Definiera problemrymden
I det andra läget handlar det om att sammanställa de insikter som samlats in i första läget. Insikterna ska bidra till förståelse för vilka behov som ska adresseras. Här handlar det mer om att skapa en ram runt ett problem än att lägga för mycket fokus på själva problemformuleringen.
Läge 3. Generera idéer
I det tredje läget handlar det om att generera en mängd idéer. Här uppmuntras divergent tänkande. Det betyder att snarare än att försöka avgränsa problemet och bryta ner det i beståndsdelar genom analys så pusslas olika perspektiv (från olika kompetenser) och komponenter ihop till en mängd möjliga lösningar. Sedan växlas det till ett mer konvergent tänkande. Det innebär att vända tanken och genom analys ta ut de bästa kandidaterna av alla idéer och gå vidare med dem.
Läge 4. Ta fram prototyper
I det fjärde läget sker ett experimenterande och konkretiserande utifrån de idéer som tidigare tagits fram. Det resulterar i konkreta prototyper som går att testa i ett tidigt stadium.
Läge 5. Testa
Prototyper skapar något konkret som går att testa och diskutera kring i ett tidigt stadium. Det som inte fungerar ses inte som ett misslyckande utan som värdefulla insikter som tar designprocessen vidare. Det handlar helt enkelt om att lära sig av de erfarenheter som upptäcks längs vägen.
Iterera inom designprocessen
Insikter som dyker upp vid konkretisering samt test av idéer och lösningar leder ofta till ny kunskap kring problemet. Inte sällan innebär det att själva problemformuleringen måste omformuleras. På det här sättet byggs kunskaper på genom iterationer till en tillräckligt bra lösning tagits fram.
Vad kommer Design thinking ifrån?
Design thinking bygger alltså på hur designers tänker och på det tillvägagångsätt designers angriper problem på i sitt arbete. Det som avses med Design thinking ovan kan även kallas för Design thinking in business (designtänkande för affärsverksamhet). Detta eftersom det till stor del syftar till användningen av den process och de metoder inom Design thinking som används inom management i strävan att öka innovationsförmågan vid affärsverksamhet.
Design thinking är även ett vetenskapligt begrepp
Begreppet avser även den forskning inom designteori som funnits under en längre tid som studerar designtänkande och det som skiljer designers tillvägagångsätt från det mer traditionella vetenskapliga angreppsättet att lösa problem på.
